Öppen källkod

Flera av dagens snabbväxande företag, som Amazon, Google och Netflix, har antagit öppen källkod som en viktig del av sin tillväxtstrategi. Medan många bolag vill låsa in sina produkter har dessa bolag till stor del slagit upp portarna på vid gavel.

Men fortsatt lever många bolag under förställningen att öppen källkod endast används av små bolag, utvecklas av privata entusiaster till en osäker kvalitet. I dagsläget är öppen källkod tvärt om använt av de flesta större bolag, merparten av öppen källkod utvecklas av bolag som IBM och Google till en kvalitet som överstiger proprietära lösningar.

Vad är det bra till?

Rätt hanterad så erbjuder öppen källkod många vinster:  

  • Snabbare utveckling genom fler deltagare
  • Minskade kostnader då utvecklingen kan delas med andra i projektet
  • Högre kvalitet genom att flera ser på koden och en tydlig kvalitetskontroll i bidragsprocessen
  • Ökad innovation genom samarbete och ökad fokus på den egna differentierade lösningen
  • Möjligheten till att skapa ett eco-system som ger ökade intäkter

Utmaningar

Effektiv hantering av öppen källkod kräver inblandning från många olika intressenter: ledning, jurister och utveckling. I många organisationer är öppen källkod främst en utvecklarangelägenhet, möjligen under övervakning av jurister. För att lyckas så krävs definierad policy, strategi och tillvägagångssätt. Ett annat problem är att i den stora mängden av öppen källkodprojekt är det få initiativ som får riktig livskraft, vilket är nödvändigt för att de möjliga vinsterna för öppen källkod skall realiseras.

Därtill kommer att en del gamla sanningar kring kravställning och styrning ställs på ända. Det är stor skillnad om man är drivande (accepterar förslag) eller bidragande (ger förslag). Som bidragande går det inte att kravställa öppen källkods utveckling – skall det in måste någon först utveckla koden och sedan lämna in den som bidrag – med risken att det inte kommer accepteras.

Vad är det?

Det finns ett antal definitioner på vad som menas med öppen källkod. En av de mest använda är OSI, där det definieras som:

  1. Gratis distribution – tillgänglig för alla i enlighet med licens
  2. Tillgänglig källkod
  3. Tillåta vidareutvekling i enlighet med licens
  4. Integritet av versioner
  5. Ingen diskriminering av person, grupp eller användningsområde
  6. Licens skall: inte vara produkt specifik, begränsa annan källkod och inga extra licenser skall behövas

Användning av öppen källkod är olika för olika bolag. Till exempel använder Google öppen källkod for Android där de vill att mobiltelefonproducenterna skall använda Android för att det ger mobiler och användare som använder Google’s Eco system, men öppen källkod används inte för websök eller annonsplacering. Inom Android så gör Google nu fler och fler Android applikationer proprietära för att få mer kontroll över användandet, då Android har etablerat sig på marknaden. För andra bolag som OpenERP (odoo) eller ARAS är allt öppen källkod. Hur ett bolag använder öppen källkod i sin produkt är för dessa bolag en viktig del av affärsstrategin.

Generellt ser vi att öppen källkod kommer användas inom fler och fler ”standardiserade” områden eller där man kan bygga upp ett eco-system. Men inom specialiserade inbyggda system så kommer det användas mest som komponenter, medan kärnfunktionaliteten förblir proprietär.

Vi har också sett exempel på öppen källkod produkter som trots bra funktionalitet inte har blivit någon framgång, t.ex. OpenOffice, där Microsoft Office ”låga” pris och standardisering kan vara orsaken. Vad som nu sker med Google docs/drive blir intressant att följa, det är dock inte öppen källkod, men gratis. 

Var kommer det ifrån?

Öppen källkod är inget nytt – i starten var all källkod öppen, då programvaran var utan värde, det var maskinerna man köpte, och ju mer olika utvecklare hjälpte till desto bättre. Senare såg man att det var pengar att tjäna på programvaran, De första öppen källkod projekten  initierades under 80-talet i olika projekt som en reaktion mot detta. Själva begreppet “öppen källkod “ ( “open source” ) skapades i en strategi session 1998 i Palo Alto, Kalifornia, kort efter att Netscape släppt sin webbläsare som öppen källkod. Några viktiga årtal i öppen källkod historiken:

1985       GNU Emac
1991        Linux
1995        MySQL
1996        Apache tar över nätet
1997        "The Cathedral and the Bazaar" har sin första utgåva
1998        Netscape släpper sin webbläsare som öppen källkod
2001        OpenOffice släpps som öppen källkod av SUN
2004        Ubuntu kommer ut
2004       OpenERP
2004        IBM fokuserar på Linux
2007        Android släpps
2007       ARAS går över från proprietär till öppen källkod
2008        SUN köper MySQL (1 Miljard dollar)
2011        Oracle stoppar sin utvecling av OpenOffice, tas över av Apache
2012        RedHat passerar 1 Miljard dollar i omsättning

Våra tjänster:

Vår bakgrund kring att hjälpa företag med effektiva arbetssätt och att utvärdera leverantörer/produkter ger oss en bra plattform för att hjälpa kring OSS utmaningar.

  • OSS kartläggning inklusive styrkor, svagheter och rekommendationer
  • Etablera policy och strategi för OSS. Policy och strategi skall bl.a. täcka
    • Produktstrategi, vilka delar som är differentierade och vilka delar som är lämpliga för OSS.
    • Licenshantering, vilken typ av licenser som skall accepteras
    • Ecosystem och community. Strategiska samarbeten och definition kring den egna rollen (drivande/bidragande)
  • Etablering av OSS Process. Processen skall täcka allt från behovsanalys, urval, kontroll och interaktion med community.
  • Inner sourcing, anpassning av OSS mekanismer för att användas lokalt inom bolaget. Det kräver på liknande sätt, policy, strategi, process, verktyg.
  • Utvärdering av OSS produkter. I en utvärdering kan olika OSS produkter ställas mot varandra och ev. proprietära alternativ. I tillägg till de funktionella kraven tillkommer i utvärderingen även andra aspekter som licensfrågeställningar, styrka i community och eco-sytem.

Läs mera

Följande böcker