Tankar om programvaruutveckling

Kort introduktion av Helena Holmström Olsson

Helena är Biträdande professor vid institutionen för datavetenskap på Malmö Högskola där hon bedriver sin forskning inom ramen för Software Center och inom Internet of Things And People (IoTaP). I Software Center, som är ett samarbete mellan nio företag och fem svenska universitet, leder hon två forskningsprojekt med fokus på insamling och användning av kund- och produktdata samt strategier för hur företag kan positionera sig för att maximera nyttan av det ekosystem de befinner sig i. Helena har arbetat i Software Center sedan starten 2011 och är idag en av temaledarna samt ansvarig för relationen med de företag och forskare som befinner sig i Skåneregionen. I Internet of Things And People (IoTaP), som är en KK-profil på Malmö Högskola, leder hon det forskningsområde som fokuserar på slutanvändare och hur dessa kan involveras i utvecklingsprocessen av mjukvaruintensiva produkter samt hur vi genom insamling av kund- och produktdata kan öka värdeskapandet. Helena är också en av de seniora forskarna inom WASP ('Wallenberg Autonomous Systems Program') där hon tillsammans med kollegor från Chalmers och Lunds Universitet studerar det sätt på vilket nya intelligenta system fundamentalt förändrar den traditionella utvecklingsprocessen av mjukvara. Helena doktorerade vid Göteborgs Universitet 2004 och har sedan dess arbetat vid ett flertal svenska samt även internationella universitet. I april i år valdes Helena in som styrelseledamot i Swedsoft som är en organisation med syfte  att främja innovation och stärka svensk industris konkurrenskraft i utveckling av mjukvaruintensiva system.

Vad är det viktigaste som hänt inom software engineering de senaste tio åren?

Bara sedan starten av Software Center för ca 5 år sedan så har väldigt mycket hänt i de företag vi jobbar med och som är ledande inom mjukvaruutveckling. Idag är mjukvara en central del i produkter som för tio år sedan sågs som enbart mekanik och hårdvara och ser man var ny innovation skapas så är det framförallt i mjukvaran. Bilindustrin är ett utmärkt och välkänt exempel där bilen har blivit något helt annat än vad den var för ett par år sedan - mycket tack vare nya tjänster och möjligheter som skapas med hjälp av mjukvara. Och det är inte bara produkter i sig som förändras - vi ser alltmer ett samhälle där vi går från produkter till tjänster och där vi med hjälp av ny teknologi skapar en alltmer upplevelsebaserad industri.

Ser man till de metoder som används för att utveckla system så har även dessa genomgått stora förändringar. Redan för många år sedan började agila metoder användas och från att ha varit något som framförallt användes i mindre företag med fokus på enbart mjukvara, har de idag blivit de facto i såväl små som stora företag där utveckling inbegriper både mjuk- och hårdvara. Under de senaste 2-3 åren har vi också sett ‘continuous integration’ och ‘continuous deployment’ sprida sig till alltfler företag vilket också innebär helt nya möjligheter i form av utveckling, test och release av mjukvara. Vi kan idag pusha ut mjukvara i en takt vi aldrig kunnat tidigare och tack vare uppkopplade system kan vi samla in data om hur de används, vad som fungerar och det sätt på vilka användare föredrar sina system. detta ger helt nya möjligheter vad gäller kundanpassning, modifikation och ständig förbättring av de system som omger oss.

Till sist vill jag också nämna två trender som förändrar det sätt på vilket system både används och utvecklas fundamentalt. Dessa är Internet of Things (IoT) samt autonoma system. Med allt intelligentare system som kontinuerligt lär av varandra och som samlar data om såväl användare som sitt eget beteende kommer vi att behöva förändra vår syn både på vad vi traditionellt kallat ‘användare’ och ‘utvecklare’ i och med att systemen blir en alltmer integrerad del av både vår vardag och våra affärsprocesser/beslut.

Vilka är de viktigast trenderna just nu?

Jag ser utvecklingen av allt intelligentare system som en mycket viktig trend just nu. Detta tar sig uttryck i t e x IoT samt autonoma system där uppkopplade system med inbäddad intelligens har förmåga att lära av varandra och agera proaktivt baserat på realtidsdata. Denna typ av system öppnar möjligheter för fenomen såsom smarta hem, smarta städer och smart hälsa etc., och vi ser redan exempel på denna “smartness” i form av exempelvis självkörande bilar där sensorer och datainsamling ligger till grund för kontinuerlig utveckling och förbättring av system som själva initierar agerande och tar beslut. Jag ser också det sätt på vilka företag arbetar i nätverk, med öppna plattformar och inom vad som kallas ekosystem som en mycket viktig trend. Med hjälp av öppen innovation och arkitekturer som gör det möjligt för flera aktörer att bidra till utvecklingen av en produkt så har innovationskraften i många företag nått nya höjder.

Hur ska Sveriges lärosäten möta dessa utmaningar?

Våra lärosäten behöver bli bättre på att möta dagens krav på tvärfunktionell kompetens. Ser man på de flesta företag som jobbar med mjukvara så organiserar de sig på ett sätt som innebär stort eget ansvar som spänner över flera kompetensområden, förmåga att kommunicera och koordinera fysiska och virtuella grupper av människor samt flexibilitet och förmåga att anpassa sig till nya metoder, arbetssätt och teknologi. Vi behöver människor med teknisk kompetens och med förståelse för den grundläggande tekniken och arkitekturen bakom de system vi utvecklar, och vi behöver också människor med förståelse för de sammanhang, de affärsmodeller och de marknader som dessa system används och lever i. Utmaningen ligger i att detta inte längre är två separate grupper av människor med olika kompetenser - vad som istället blir allt viktigare är att utbilda människor som besitter båda dessa (och fler) kompetenser.

Vi behöver också utveckla vårt samarbete med utländska lärosäten för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra studenter att både förstå och hävda sig i en global marknad och ekonomi.

Slutligen behöver vi fortsätta att arbete i mycket nära samarbete med den svenska industrin för att på bästa sätt integrera den utbildning vi bedriver med de behov, den kompetens och den framtid som dessa företag möter.

Hur kan Sveriges industri möta dessa utmaningar?

Vår industri behöver, på samma sätt som våra lärosäten, arbeta aktivt för att hitta nya effektiva och innovativa organisationsformer där man tar tillvara kompetens och resurser och där man öppnar för nya intressanta samarbeten. Det gäller för industrin att bli snabbare och bättre hela tiden - både vad gäller produkt och process. Ingen har råd med processförändringar som tar tio år att genomföra - då hinner någon anna springa förbi. Det vi ser inom många domäner är att de traditionellt starka aktörerna blir utkonkurrerade av helt nya aktörer som ingen räknat som en konkurrent för bara ett par år sedan. Om vi återigen tar bilindustrin som ett exempel så handlar den inte enbart om Volvo, Audi, BMW och de andra stora längre - istället ser vi företag Google dyka upp och presentera en självkörande bil då kompetensen inom mjukvaruutveckling gör att de kan konkurrera på en marknad där de tidigare inte hörde hemma. Liknande fenomen syns i andra domäner och det är tydligt att våra företag behöver bli bättre och framförallt snabbare i att skapa och driva innovation, hitta strategier för att positionera sig i en snabbt föränderlig värld och organisera sig så att de tar tillvara sina resurser i form av kompetens samtidigt som de maximerar flexibilitet och värdekapande.

Hur passar din forskning in i detta?

Min forskning bedrivs i mycket nära samarbete med industrin och fokuserar på några av de många spännande utmaningar jag nämner ovan. Det är ett privilegium att få samarbeta med de företag vi har inom Software Center, IoTaP och WASP och genom dessa samarbeten kan jag se till att den forskning vi bedriver är relevant för några av de största och mest inflytelserika företag vi har i Sverige (och världen). Just nu ligger stort fokus i det jag gör på data-driven utveckling där jag, tillsammans med kollegor, studerar de sätt på vilka datainsamling och analys görs samt de sätt på vilket den data som samlas in från kunder och produkter används i organisationen som underlag för produktförbättringar, beslutsfattande och resursallokering etc. I ett annat projekt jobbar vi tillsammans med åtta företag för att hjälpa dem att identifiera strategier som gör att de på ett bättre sätt kan hantera samarbeten och konkurrenssituationer inom de ekosystem de befinner sig i. Inom IoTaP och WASP fokuserar min forskning på de utmaningar vi ser som en följd av nya uppkopplade och intelligenta ‘systems-of-systems’ och jag intresserar mig för det sätt på vilket vi utvecklar dessa system samt hur vi kan skapa nytt värde i de tjänster vi utvecklar.

Vem vill du sända stafettpinnen vidare till?

Jag skulle vilja skicka ge stafettpinnen till Elizabeth Bjarnason, hon arbetar som biträdande lektor i programvaruteknik Research Group (SERG) vid Institutionen för datavetenskap, Lunds universitet. Hennes forskning kretsar mycket kring kravhantering och driver just nu en studie kring avstånd inom programvaruutveckling.