Sverige som programvarunation

- Vi tar temperaturen genom samtal med Stefan Andersson, Swedsoft
Av Magnus Ahlgren
Hur går det för Sverige som programvarunation? Vad driver Swedsoft för frågor? Stefan Andersson, SAAB, tillika ordförande för Swedsoft ger sin bild!
Addalots vision är ett Sverige, som är världsledande inom programvaruutveckling. 

Därav är det självklart för Addalot att vara medlem i Swedsoft, som verkar för att främja svensk konkurrenskraft inom programvaruutveckling, samt ta plats i programkommittén för deras årliga konferens (STEW).

Nu när 2017 går mot sitt slut tyckte vi att det var en god anledning att ta tempen på Sverige som program-varunation. Detta gjorde vi genom att samtala med Stefan Andersson, som till vardags arbetar med Future programs på Saab, men som på ideell basis också är ordförande i Swedsoft.

Vi var också nyfikna på vad som är på gång 2018 och inte minst på tankarna kring STEW 2018, som kommer att äga rum i Malmö.

Du är ordförande i Swedsoft, kan du ge en kort introduktion till vad Swedsoft är och vad syftet med det är?

Swedsoft är en ideell organisation, som verkar nationellt för att stärka Sverige som programvarunation genom att verka inom utbildning, forskning och företagande.

Ovanstående områden är viktiga för att kunna bygga upp en miljö, där Sverige attraherar den absolut bästa kompetensen. Det är också med stolthet Stefan påpekar att förutom att alla svenska lärosäten är representerade, så är även en bra mix av små, medelstora och stora företag medlemmar i Swedsoft.

Vilken vision har du/Swedsoft för Sverige som programvarunation?

Sverige ska vara världsledande gällande att skapa produkter och tjänster baserade på programvara.

Detta ska vi åstadkomma genom att:

  • Utveckla svensk skola och universitetsutbildning
  • Attrahera toppforskare i såväl universitets-/högskolemiljö som i företag
  • Svenska företags R&D inom programvara växer snabbare än marknaden 

Stefan poängterar vikten av att mäta och följa upp utvecklingen av denna typ av nyckelindikatorer och trycker också på behovet att från statligt håll definiera och regelbundet följa upp dessa. Om vi inte håller koll på hur nyckeltalen utvecklas har vi inte tillräckligt med information för att sätta in rätt insatser.

Hur skulle du värdera Sveriges position som programvarunation idag?

Sverige har ett bra track record som innovationsnation, vilket också framgår av internationella mätningar.

Vi har ett antal stora företag, som år efter år fortsätter vara på framkant, t ex Sony Mobile, Saab och Ericsson. Dessa är attraktiva miljöer för forskning och samverkan mellan företag och universitet. I tillägg har vi ett antal företag, som snabbt har tagit position på en konkurrensutsatt internationell marknad, som Spotify och flertalet spelföretag. Bredden är stor. Däremot ska vi inte förledas och tro att omvärlden sitter still i båten. Många länder gör massiva satsningar inom tex mjukvara, AI och Robotics.

Vilka styrkor tycker du att Sverige har?

Som tidigare sagts, ligger Sverige bra till i internationella mätningar kring innovation och kreativitet. Exempel på detta är ”Global Innovation Index” (https://www.globalinnovationindex.org/home), som genomförs av Cornell INSEAD WIPO, där Sverige i den senaste mätningen (2017) ligger på en andraplats. En annan är Global Creativity Index http://martinprosperity.org/content/the-global-creativity-index-2015/, där Sverige också ligger högt, men där vi vid den senaste mätningen dock hade halkat ner något. Såvitt jag vet finns det inte någon generell mätning av olika länders position inom programvara. I och med att programvara genomsyrar allt större av system- och tjänsteutveckling tycker jag att dessa index är goda indikatorer på att vår generella förmåga är god.

Vilka svagheter tycker du att Sverige har?

Medan mycket bra görs runt om i Sverige i företag och på universitet, så har vi som nation behov av att gjuta mer olja på vågorna för att bana väg för fortsatt framgång. Jag skulle vilja se ytterligare satsningar från Vinnova och Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), där dessa etablerar långsiktiga program över en period på 5-6 år inom såväl ”SW technologies” som ”SW engineering”. Swedsoft har bl a föreslagit mjukvaruintensiva system som ett strategisk innovationsprogram till Vinnova, samt skickat en inlaga till SSF på detta tema och jag hoppas att Vinnova och SSF ska tycka att det är lika angeläget, som Swedsoft gör. 

Vilka anser du är de viktigast frågorna för att Sverige ska flytta fram positionerna ytterligare?

Jag skulle vilja se specifika satsningar inom tre områden:

  • Programutveckling inriktad på Artificiell Intelligens (AI), ”machine learning”, och självkorrigerande programvara.
  • IoT är ett område som växer, men ofta med ett stort fokus på själva sammankopplingen. Jag vill trycka på vikten av forskning inom robusthet och cyber security för att minska sårbarheten i dessa nätverk av ihopkopplade komponenter.
  • Slutligen måste vi fortsatta vårt enträgna arbete med att ständigt bygga mer användarvänliga system med självförklarande ”man/machine-interface”.

Vilka är Swedsofts bidrag i detta?

Vad har varit de viktigaste framgångarna för Swedsoft 2017?

Det måste jag nog säga är projektet under namnet Trippel Helix vi har genomfört tillsammans med Skolverket kring digitalisering av framtidens skola http://swedsoft.se/2017/10/30/rapport-workshops-skola-digitalisering/. Målet är att via samverkan mellan näringsliv, akademi och skola formulera en konkret handlingsplan som driver på tankemässig och verksamhetsmässig förändring av framtidens skola baserat på digitaliseringens möjligheter 

Jag vill också nämna det arbete vi har gjort kring att promota och stötta integration av nyanlända. Vårt fokus har varit att hitta duktiga ingenjörer och utvecklare bland nyanlända, så att deras kompetens kommer till användning samt att de får möjlighet till ett värdigt arbetsliv.

Vilka fokusområden ser ni för 2018?

Vi vill bidra till att vi får tillgång till bättre statistik samt indikatorer på Sveriges utveckling som programvarunation. 

Vi vill arbeta med statistiska centralbyrån, så att vi får till löpande mätningar och kan börja följa trender. Dagens mätningar härrör från 70- och 80-talet och är inte tillräckliga för dagens behov. För att öka genomslaget behöver vi på Swedsoft också arbeta för att bredda medlemsbasen ytterligare med fler medlemsföretag.

Om du skulle få önska, vad mer hade du velat att Swedsoft skulle orka med?

Jag skulle önska att vi kunde skala upp och genomföra en konferens, som är ett snäpp mer ambitiös än STEW. Vidare skulle jag också vilja genomföra mer events och workshops inom utpekade områden. För att orka med detta tror jag dock att vi skulle behöva växa vår kostym något och få möjlighet att anställa ytterligare kommunikatör/projektledare.

Vi på Addalot ser att Swedsoft gör mycket gott kopplat till utbildning samt stötta och sprida forskning, men vi hade önskat ännu mer industri till industri samverkan – hur ser du på det?

Vi tycker att detta är en viktig fråga och vi hade gärna orkat med mer än vad vi faktiskt har gjort. Det jag ser framför mig är att vi skulle kunna arbeta mer med nätverksträffar med särskilda teman, som t ex agil utveckling, AI eller cyber security. En förutsättning är att dessa övningar blir faciliterade på ett professionellt sätt och för att få det att hända skulle vi behöva säkra ekonomin för att kunna ta in rätt kompetens.

 Vi har ju glädjen att hösten 2018 få er årliga konferens STEW till Malmö.

Berätta lite om tema och tankar

Med konferensen (STEW) vill vi ju riva barriärer – i synnerhet mellan forskning och industri.

Inom industrin finns ju ett stort antal utmaningar och inom forskningsvärlden finns mycket kunskap och många goda idéer. Här önskar vi bidra till att minska informationsglappet, så att alla goda tankar och idéer får spridning. Det förekommer också en del missuppfattningar, t ex att industrin alltid tänker kortsiktigt. Detta är inte sant och vi vill också kunna visa på den bredd inom forskning, utveckling och nytänkande som industrin bidrar med.

 Vilka är dina förväntningar på konferensen?

Min största förväntan är att få ett högt deltagande och att Malmö-företag tar chansen att lyssna in och visa upp sig. Förhoppningen är att vi förutom en bra bredd också kan visa på en spets och gärna presentationer, som utmanar oss inom programvaruindustrin.

 Vem bör komma på konferensen och varför?

Seniora programvaruingenjörer och ledare i programvaruföretag eller företag med hög andel programvara i sina lösningar.
Forskare, som verkar inom spännande områden och som vill nå ut med sina tankar och idéer samt få inspiration till fortsatt forskningsarbete.
Företag och verksamheter med IT-avdelningar. Inte minst tänker jag då på offentliga förvaltningar t ex kommuner och landsting.

 Om du nu skulle önska något för 2018 - vad skulle det då vara?
Att Swedsoft stärker sin position ytterligare genom utökat antal medlemmar, nya ansikten i styrelsen samt att ett antal icke tongivande styrelsemedlemmar steppar upp ytterligare.

Magnus Ahlgren
Magnus Ahlgren
magnus.ahlgren@addalot.se