Agila processer

Förmågan att vara agil, eller lättrörlig, ger en utvecklande organisation större möjlighet att snabbt anpassa sig till förändringar i marknaden, nya konkurrenter eller uppkomna möjligheter. Förutom marknadsnärhet ger en ökad agil förmåga också stora möjligheter till effektivisering och flexibilitet.

Det finns många olika metoder som betecknar sig själva som agila och åsikterna mellan olika förespråkare varierar om vad som är agilt. Dock finns
en tolkning som stöds av de flesta metodförespråkare, Manifesto for Agile Software Development. Där finns fyra värderingar och tolv principer som är gemensamma för samtliga metoder.

Fokus ligger ofta på förmågan att hantera förändringar under utveckling. Genom ett strikt iterativt arbetssätt reduceras den fasta planeringen till en tidsperiod (iteration) och ger regelbundna möjligheter (iterationsövergångarna) till att ändra funktionalitet, prioritet och inriktning.

Vad är det bra till?

Att bli mer agil ger ett flertal fördelar.

Ökad anpassningsbarhet. Genom att reducera behovet av en långsiktig fast planering och minska investeringarna i mellanresultat ökar flexibiliteten både internt och, kanske viktigare, i vad man kan erbjuda sina kunder.
Kostnadsbesparingar. En kontinuerlig tillväxt av funktionalitet gör det lättare att validera vad som ger värde åt slutanvändaren och därmed undvika att utveckla funktionalitet som blir oanvänd.
Reducera Time To Market. Ett fungerande system med växande funktionalitet gör det mycket lättare att planera och avgöra när marknadsintroduktion skall ske.
Ökad produktivitet. Med minskade ledtider mellan de olika arbetsmomenten ökar produktiviteten.

Utmaningar

Det finns en mängd olika utmaningar när man inför mer agila processer.

Val av metod. Vilken eller vilka av de metoder som erbjuds matchar organisationens behov olika.
Anpassning till affärsmål. Det är väsentligt att se till att förändringen bidrar till organisationens affärsmål.
Integration med övriga processer i organisationen. Beroende hur väl andra av organisationens processer, som t ex resursplanering, produktplanering, marknadsföring och produktlansering fungerar med det nya arbetssättet behöver justeringar göras.
Förändringsproblematik. Som vid alla organisations och processförändringar finns det en mängd utmaningar och potentiella problem. Dessa är lika sannolika vid införande av agila processer.

Vad är det?

De populäraste metoderna är Scrum, eXtream Programming (XP), Lean Development, Feature Driven Development (FDD) och Dynamic Systems Development Method (DSDM).De olika metoderna fokuserar på lite olika delar i utvecklingsarbetet och behöver antingen kompletteras med varandra, anpassas till existerande arbetssätt eller både och.

Vanliga ingredienser är:

Starkt iterativa och ofta tidsbegränsade (timeboxed). Relativt korta iterationer med bestämd funktionalitet som teamet kontrollerar. Utvärdering och ändringshantering görs i iterationsgränser.
Korsfunktionellt arbete. Istället för sekventiellt arbete av olika specialister så arbetar ett team med relevant kompetens med funktionalitet efter funktionalitet.
Teamarbete. Teamet har kontroll över sitt sätt att arbeta och är motiverade för uppgiften.
Fokusera på affärsvärde. Prioritera efter affärsvärde. Dela upp och förenkla funktionalitet i mindre delar som fortfarande ger affärsvärde.
Tätt samarbete med kund och/eller slutanvändare. Fatta detaljbesluten sent och i samband med realisering av funktionalitet. Undvik tidskrävande mellanresultat (specifikationer).
Bejaka förändring. Låt marknad, kund och slutanvändare mogna i vilken funktionalitet som ger affärsvärde.
Alltid fungerande system med leveransnära kvalitet. Kompromissa inte om produktkvalitet. Integrera kontinuerligt in ny funktionalitet och verifiera produktens kvalitet.

Var kommer det ifrån?

Många av de agila metoderna är en reaktion på tunga dokumentstyrda utvecklingsprocesser med sekventiellt arbete där olika specialister överlämnar mellanresultat (kravspecar, designspecar, testspecar etc.) mellan sig. Dessa arbetssätt bygger på att man tidigt har en bra bild över det önskade slutresultatet och att mängden förändringar är begränsade. Allt för ofta visade det sig att det önskade slutresultatet mer var en vision och mängden förändringar var långt större än vad arbetssättet effektivt kunde hantera. Som reaktion kom de olika agila metoderna som hämtade inspiration från mjukvarubranschens barndom då små team ofta satt nära kunden och levererade ut funktionalitet varje vecka eller tom varje dag.

Vår erfarenhet

Addalot har arbetat mycket med de olika agila metoderna och med att integrera hela eller delar i organisationers samtliga processer i arbete med att förbättra, förenkla och effektivisera deras arbetssätt. Vi har goda erfarenheter och vet att de agila metoderna sätter fokus på viktiga områden i förbättringsarbetet.

Läs mera

Du kan läsa mer om de agila metoderna på Wikipedia och sedan följa wikipediasidornas referenser vidare för djupare beskrivningar.